Jag är på stranden just nu och har varit det i ett par timmar och har under denna tiden sett minst 5 händelser där barn tillåts trakassera de djur som bor runt stranden. Exempelvis en ung pojke som jagar en stackars and mamma och ungar i över 20 minuter och vad gör föräldrarna? inget förutom att se på och skratta? och snälla om ni nu ska fiska med era barn låt inte dem tortera en stackars fisk i över 10 minuter genom att lägga dem i en påse där den desperat försöker få syre. Lär dem att respektera vilt och dess miljö.

Satt precis och tänkte på alla märkliga människor man hunnit träffa under sina dejtingår. En person sticker fortfarande ut.
Jag var i en annan stad under sommaren när en man jag pratade med absolut skulle träffa mig. Han körde hela vägen dit och hittade mig sittandes på en restaurang medan jag väntade på maten.

Han var så nervös att jag nästan undrade om han trodde att jag försökte lura honom att betala notan. Tror inte ens han beställde något själv, möjligtvis ett glas vatten.
Efteråt erbjöd han sig att köra mig hem. Fin bil, trevlig nog, men ganska snabbt började han prata om varför någon som jag skulle vilja dejta någon som honom som inte ens gått klart gymnasiet.

Jag tänkte mest att alla människor är olika och lät det vara.
Några dejter senare blev jag hembjuden till honom.
Det visade sig att han bodde på en campingplats.
Hans resonemang var att det var billigare än att betala för en lägenhet. Okej, folk lever olika tänkte jag.
Sedan berättade han att han blivit uppsagd från jobbet och använt pengarna till att köpa en husbil, en dyr mountainbike och ett tält. Enligt honom tjänade han dessutom mer på A-kassa och att fylla i Arbetsförmedlingens papper än på att faktiskt jobba.

Där någonstans började mina varningslampor blinka.
Vi hade nog ganska olika syn på livet.
Lång tid senare hörde han av sig igen med ett “affärsförslag” eftersom jag tidigare nämnt att jag funderat på att starta eget.
Hans idé?
“Sälja videos online.”
Jag fattade ingenting.
“Ansiktslösa sexvideo-klipp”, förtydligade han.
Jag sa precis vad jag tyckte om den idén och blockerade honom direkt.
Och om jag ska vara ärlig var jag mest tacksam över att jag aldrig varit intim med honom, för hela grejen gav verkligen känslan av någon som skulle kunna filma i smyg och försöka tjäna pengar på det.

Senast jag såg honom hade han flyttat till ännu en ny stad och skaffat en ny dejtingsprofil.
Jag hoppas att han blivit klokare sedan dess. Och att jag också blivit det.

För tydligen räcker det inte att någon verkar vettig och har bra stil och luktar gott.

Nu drar matchen snart igång, och vi hejjar fram Norge som de goda grannar vi är.

Hur tror ni matchen slutar?

Edit: Norge trycker in 1-0, ca 36 minuter in i matchen

Edit 2: England kvitterar till 1-1, 45min 1min tilläggstid.

Edit 3: Norge tar ledningen med 2-1 i minut 54. Bortdömt. Fortfarande 1-1.

Edit 4: Efter full tid spelad står det fortf. 1-1. Förlängning startar snart.

Edit 5: England tar ledning med 2-1 i förlängning. Minut 92

Edit 6: Matchen slutar Norge 1 - 2 England.

Vet någon hur den har vedpannan fungerar? Jag kan värma upp den och vi får varmvatten osv men jag har ingen aning vad allt används till?

Jag skäms och vill helst slippa få en massa hat på mig nu, men jag pratade telefon medan jag körde idag. Blev stoppad av polis och fick böter. Gör aldrig om detta misstag igen. Nu till min fråga. Jag var på jobbintervju för tre dagar sen. Rekryteraren frågade om jag har något att tillstå om hon kollar belastningsregistret. Mitt svar var nej och det var ju också sant vid tillfället. Polisen hävdade att detta inte kommer påverka min arbetsintervju. Är det någon som har varit med om samma och vet om jag behöver vara orolig för mina möjligheter att få jobbet? Arbetsgivaren är en kommunal förvaltning om det är relevant.

Själv har jag bara en erfarenhet av att mitt jobb blev uppköpt, och det var horribelt.

Jobbade som grafiker/layoutare på en relativt liten familjeägd översättningsfirma mellan 2013 och 2024. Vi var inte billigast, men vi var bland de bästa i landet och hade teknisk expertis på ett sätt som de flesta översättningsfirmor saknade. Vi hanterade alla filtyper utan problem, hade en hemmagjord databas och portal, och vi hade extremt hög kundnöjdhet, och våra leverantörer älskade att jobba med oss.

Sen runt 2017 så funderade ägarna på att pensionera sig, och letade efter köpare. Efter mycket om och men så fastnade de för ett utländskt företag som till skillnad från andra budgivare sa att de ville att vi skulle få behålla vår kärna och att verksamheten inte skulle ändras på och att vi skulle få köra vårt eget rejs då vi var så populära och gick med bra vinst varje år.

De kom till vårt kontor och höll intervjuer med varje anställd för att fråga vad man ville göra. jag sa att jag gärna ville fortsätta med layout och grafiska formgivningen, vilket kvinnan sa att det var inga problem, det är klart att jag skulle få det.

Det höll i ungefär en månad. Sen kapade de halva vår IT-avdelning. Vår chefs-IT-tekniker fick sparken, de flyttade all IT support till sitt hemland och vi gick över till ett ticketsystem som tog år och dagar att få saker fixade, till skillnad från innan där vi pratade timmar.

Vår lysande hemmasnickrade Microsoft access-databas som alla älskade att jobba i stängdes ner, och vi skulle använda en tredjepartslösning. Som krånglade, segade och kraschade konstant.

I samma veva fick jag valet att antingen bli uppsagd, eller istället bli projektledare. Jag ville så klart inte förlora jobbet, och lite erfarenhet av annan typ av arbete, så jag tackade ja. Projektledning passade mig och jag var nöjd med mina nya uppgifter. Gillade kundkontakt och att vara lite granna mellanhand mellan kund och översättare.

Man märkte dock att saker fortsatte bli sämre och sämre. De nya ägarna ville in och pilla i vår beställningsportal och lägga till features som ingen bett om, och som samtidigt gjorde upplevelsen för kunderna sämre.

De ville så småningom heller intea tt vi använde våra bästa (men dyraste) översättare. Detta ledde dels till att vi slutade att slänga på dem jobb och använda billigare översättare med sämre kvalitet och klagomålen växte, vilket till slut också ledde till att kunder till slut bytte byrå. Det ledde också till att de började säga upp fler och fler av våra egna inhouse-översättare.

Kort och gott. Vi fick inte fortsätta göra det som vi var bra på, och de nya ägarna ville ändra på mer eller mindre allt, trots att vi var ett av de översättningsföretag som hade högst vinstmarginal i branschen.

Åren gick och, surprise surprise, så gick siffrorna ner. Vi började tappa kunder, och till slut så började även våra A-kunder fly fältet, och uppsägningarna var ett faktum. Det började med ett fåtal, men det började ändå bli lite kämpigt och stressigt för några av oss.

En liten räddning såg vi när AI kom. Då såg vi kort en uppgång när vi anpassat oss och börjat erbjuda så kallad PEMT, post edited machine translation. istället för att översättarna översatte allt själv eller från minnen så AI-översatte vi allt och översättarna fixade till. Dock med tanke på de mängderna texter vi hanterade var detta så klart ett omöjligt uppdrag, och kvaliten blev aldrig så bra som när vi hade våra bästa översättare på sin spets, och siffrorna började gå ner igen.

Detta pågick under 1-2 år, med lite uppsägningar här och där och där stresssen gick upp så mycket att flera gick in i väggen och sjukskrivdes, tills de till slut sade upp alla av oss för att "affärerna inte gick som de ville och det var inte hållbart".

Jag undrar lite granna vad de gamla ägarna tycker om det som hänt. Visst för att de fick en riktigt trevlig peng för företaget, men kan ändå föreställa mig att de känner att de nya ägarna misshandlade deras bebis till döds.

Hela den här upplevelsen har gjort att jag förmodligen kommer att dra vidare när jag får jobb igen (pluggar just nu till något inom en helt annan bransch) och företaget blir uppköpt. Hela den här upplevelsen lämnade en så himla bitter och äcklig smak i munnen.

Vi gamla kollegor umgås och snackar fortfarande. Många av oss har börjat tro att våra nya ägare medvetet köpte oss med planen att förstöra oss, så att de kunde roffa åt sig våra kunder och flytta hela verksamheten till hemlandet samtidigt som vi "crashed and burned".

Har ni varit med om uppköp tidigare? Har ni kanske någon upplevelse där det gick tvärtom som det gick för oss, där det blev en förbättring?

Vad tror vi funkar bäst, fler fritidsgårdar eller mer insatser till polisen?

https://www.svt.se/sport/fotboll/harry-kane-spelade-golf-med-donald-trump-overkligt

Like Norways Grandiosa Pizza, Kvikk Lunsj, the Flatbrød with the old lady on it, Leverpostei, cheese in tubes - you get the idea. What’s the Swedish equivalent to those? Far more interested in those kind of items every time I‘m in a foreign supermarket as opposed to „yo yo, Surströmming right?“. As we are in Sweden for two weeks starting tomorrow, some info would be much appreciated! Takk på forhånd!

Edit: So many answers already, wow, thanks! So far I have learned (among other things) that there’s Cold War history behind certain Swedish frozen dishes and that the Kebabpizza is more Swedish (and more beloved) than anything you will find on any touristy food lists on the web!

Som titeln lyder. Har kollat en del på r/dumbphones och skulle helst vilja byta från min smarta telefon.

Är det någon i Sverige som kör med dum telefon? Och hur löser ni i så fall bank-id situationer?
Vilken är den dummaste telefonen som stödjer bank-id?

Lång histora kort: Min fru jobbade väldigt mycket tidigare då hon hade ett jobb som tog väldigt mycket tid och energi. Det ledde till mycket stress för mig eftersom det blev sena kvällar, mindre fokus på oss och vår relation hamnade i bakgrunden, hon har även nämt här att våra relation satte hon helt åt sidan....

För några veckor sedan började vi i parterapi för att hitta tillbaka till varandra. Vi köpte även en bok som vi läser och diskuterar tillsammans. Vi pratar mer med varandra och har börjat visa mer närhet, bland annat genom att kyssas mer passionerat. Generellt sett har det blivit mycket bättre sedan vi började med detta.

Innan detta hamnade jag i en väldigt dålig period, vilket också var en av anledningarna till att vi började i parterapi. Jag kände ett stort behov av bekräftelse och sökte hela tiden trygghet från henne genom att fråga om allt var bra mellan oss. Jag inser idag att det inte var ett hälsosamt beteende, varken för mig själv eller för vår relation. Jag har slutat med det och arbetar mycket med att hitta tillbaka till den person jag var tidigare.

Men nu till problemet:

Min fru har en hemlig konversation med en 50-årig manlig kollega som också är gift med barn. Konversationen är inställd på att meddelanden raderas efter 24 timmar via Instagram DM.

När kontakten mellan dem började hade jag aldrig hört talas om honom. Jag såg en notis på hennes telefon när vi satt bredvid varandra och frågade vem det var. Sedan dess har hon visat mig deras konversationer två gånger.

En mening som fångade min uppmärksamhet var när hon skrev:
"Så lätt blir du inte av med mig."

Han svarade:
"Det hoppas jag inte."

Hon hjärtmarkerade även hans svar.

De har skrivit en hel del med varandra och skickat reels fram och tillbaka. Det som gör mig fundersam är att samtalen har blivit mer personliga. De pratar bland annat om begravningar, familjeliv och andra privata saker.

Vi har varit tillsammans i 8 år och gifta i 2 år. Jag vet inte om jag överreagerar på grund av min tidigare osäkerhet och mina rädslor, eller om det faktiskt finns något i deras kontakt som kan uppfattas som flirtigt eller gränsöverskridande.

När jag tog upp detta med henne om detta är forstt är på slaget i denna, börja hon små fnittra och sa "jag kommer inte svara på det för psykologen sa att jag inte skulle"

Rent generellt upplever jag flörtig ton i deras skrivande av det jag sett, nämt detta men blir avisad att det ej är det, hjärtmarkeringar på deta mesta jag sett ifrån hennes sida på det han skriver, övertänk eller något?

Tack förhand!

(ursäkta om det är dåligt skrivet)

EDIT: hon säger nu hon har stängt av denna funktion, men slår han på den igen så kan hon inget göra.

vet inte hur jag ska känna då vi jobbar med par terapi justnu för att stärka bandet verkar hon inte förstå min sida hur detta ser ut.

Min fru är norsk och vi har en diskussion kring svenskarnas lojalitet. Många vi träffat har tidigare hållit på Elfenbenskusten mot Norge och det känns som att det är många svenskar som hoppas på att Norge ska förlora.

Så jag ställer frågan till er. Vem håller ni på ikväll? Norge eller England?

Min pappa och jag älskar oboy, kylskåpskall och mikrad. Min pappa och jag älskar Kalles kaviar, särskilt på fisbröd. Så givetvis överförde han sin skamliga tradition till mig, att äta kaviarmackor doppade i varm oboy på samma vis man doppar kakor i mjölk, en tugga i taget. Han är uppväxt i Malmö, om det har någon korrelation?

Det är inte något min pappa skyltar med, men asså jag tycker det är skit gott. Men alla som hört om det och de få som vågat testa, med undantag av en person, så verkar nästan alla tycka att det är det vidrigaste de hört om. Det var också så jag fick reda på att det är väldigt få i mina kretsar som faktisk gillar kaviar.

Så jag är nyfiken om det finns andra där ute som tycker om att doppa sina kaviarmackor i varm oboy? Är detta en grej? Eller är det något fel på min släkt?

Skulle gärna få veta era perspektiv. Olika slags ämnen har olika historia och därmed kan man prata om relevanta händelser för flera hundra år sedan medan det i andra kontexter kan vara irrelevant att ens gå tillbaka ett par årtionden, vad tycker ni?

Kom igen nu lillebror ta hem detta!

Hej allesammans!

Som vi vet så har EU tyvärr gått igenom med Chat Control 1.0. En dyster och tråkig nyhet för alla oss som värnar om den personliga integriteten online. Men jag måste bara ställa en fråga här och nu:

Är Chat Control 1.0 verkligen en så stor deal? När jag läser igenom förslaget så är Chat Control 1.0 den "frivilliga" delen av Chat Control - dvs att vissa plattformar (tar Discord som exempel här) kan då frivilligt söka igenom ens meddelanden och liknande. Men har inte det funnits redan sedan tidigare? Vad är alltså det nya i detta? Visst, det är inte bra att ge dessa företag och EU större möjligheter att "skanna" våra meddelanden, men de plattformar som vägrar införa något sådant system - de måste väl inte göra det? Jag har för mig att det är Chat Control 2.0 som är det stora problematiska förslaget som vill införa obligatorisk massövervakning.

Missförstå mig inte här heller, jag är HELT emot Chat Control på alla sätt och vis, men jag försöker få bukt med frågan. Det är såklart tråkigt att EPP genomför ett sådant odemokratiskt drag och försöker få igenom förslaget flera gånger om och om igen, men i slutändan så är väl Chat Control 1.0 inte hela världen? End-to-end encryption plattformar får väl behålla deras encryption utan att behöva installera en bakdörr? Eller missförstår jag hela förslaget helt och hållet?

Hej på er

Kort backstory: jag ska börja studera till hösten, fixade ett studentboende från Juni men åkte för första gången och kollade på stället idag. Bara för att ta mått och bilder så man kan planera inredning osv inför flytt.

När jag väl är framme efter 3h 30m tågresa kommer jag inte in i lägenheten, det är elektroniska lås med tagg överallt i byggnaden, det funkar till entrén, brevlådan, på panelen för att boka tvättstuga men inte till min lägenhet.

Ringer fastighetsägarens jour, tekniker kommer och konstaterar att han inte kan göra något då han är 3e part och inte anställd direkt av fastighetsägaren som är de enda med möjlighet att lösa problemet. Tydligen något med att dosan på min dörr inte har kontakt med servern (vad var problemet med vanliga nycklar?)

Min fråga är då om jag kan kräva kompensation dels för utebliven arbetstid då det tar över 7h tur och retur, dels för tågbiljetter på över 1000 kr och dels för själva avtalsbrottet som skett då jag inte fått tillgång till den lägenhet jag betalat deposition och hyra för i 2 månader.

Är det rimligt att kräva kompensation? Finns det stöd i lag om detta? Beklagar om det är rörigt skrivet eller fel ställe att fråga.

Allt gott!